it takes a fool to love you

Jag kom inte in.
Jag fick inte vara med.
Jag hade planerat fel.
Jag har blivit sjuk.
Mitt liv går åt helvete.

Sa den unge mannen, dramatiken drypande som sirap från mungipan hos en överdrivet överviktig överklassare.

Nej, jag var inte så brydd om Bollnäs.
Jag var mer brydd om det blåa skenet som uppstod när jag öppnade kuvertet (se: magi, vad annars kunde det ha varit?) än själva innehållet.

Ett papper där det stod att jag inte var bra nog.

Det hade nog varit jobbigt, om det inte varit så att "bra nog" är en oändligt subjektiv term.

Jag kanske gick upp emot de nästa Hornare och Winnerbäckare. Det är inte alltid så lätt att vinna över sånna som bara... är för bra.

Så, jag lever. Jag andas. Jag gör en alldeles för stor grej av detta. Men det tycker jag att jag får.

Jag ska skriva om Seoul snart (googla "soon", och tryck på översta länken).



Varför är kattjäveln förtvivlad. Det är en katt. Den har inget att vara förtvivlad över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0