woop woop its the sound of the police

Broar skälvde. Öar förflyttades. Ögon bryntes. Sen var det slut. Sen tog det slut.

Jag är så trött. Ta mig till myrorna och kalla mig retro, ty mina ögon sluts i sinne. Och han. Han den jävla nollan. Den jävla attityden. Den jävla tjockskalliga mastodontmolusken. Ludvig. Vad sysslar han med. Han myntar uttryck som jag MÅSTE stjäla, helst skamlöst.

"Alltså vi kastar ju det här..." säger karlen om ett spel. ETT SPEL. Vi kastar ingenting. Man kan inte ens kasta i det här spelet. Det finns ingen "kasta"-knapp. Skogsturken skulle hata det här spelet.

Klockan närmar sig sakta 2. Tre punkter utgör min existens...

WOoooooooooaoooooooottt



Mit liv; jäger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0