splurge

Datorns sken bländar mig. Trots det sitter jag kvar, trots det går jag ej och lägger mig, såsom mina vänner redan har gjort. Jag förundras över popcorn-eftersmaken och hur obra den är. Kanske till och med dålig.

Att jobba är för mesar, och i den andan har jag undvikit jobb denna vecka (ferie i Norge, manpower presterar inte), så jag har kunnat ägna mig åt viktigare saker. Dator, gitarr och sång har jag fördrivit tiden med, och i och med de två sistnämnda har det inte varit en helt sumpad vecka.

Men jag måste säga att jag ogillar barnehage-gigget. Det märker jag på hur jag är nervös fram till klockan tolv på vardagarna, för jag VILL inte ha jobb. Självklart tar jag dem med ett leende och gör mitt bästa (dvs ganska rackarns bra), men oron ligger kvar. Pengar måste tjänas, men varför på ett otillfredställande sätt? Varför gå när man kan dansa liksom.

Kanske ska jag bli reklamnisse ändå. Pappa var ju bra på det.



Farsan, iförd såkallat "reklambranschstubb".
Stiligt säger jag.