Sa hon, stående i dörröppningen

Jag tycker om musik. Jag tycker om att spela musik. Fast mest av allt tycker jag om att sjunga. På något sätt känns det som om jag har tappat bort prioriteringen där, dvs. att sjunga > att spela musik. Jag vet inte varför. Kanske för att jag på något sätt känner att min utveckling rent musikaliskt måste gå igenom gitarren (det är trots allt ganska svårt är lära sig själv bli bättre på att sjunga), men ändå. Jag tycker inte att det är så kul att spela gitarr. Jag kanske borde lära mig något annat instrument. Dragspel? Harmonika? FLÖJT?

I wonder.

Min mp3 är försvunnen. Jag känner en viss saknad för den, samma saknad jag kände när min cykel blev stulen. Jag vet att det inte är hela världen (speciellt i och med att det var en gåva), men det känns trist att gå tillbaka till något jag faktiskt inte ville släppa taget om från första början (det lät bättre i mitt huvud).

Jag brukar inte skriva såhär långa stycken.

Kanske bäst så.

Jag enkel man. Jag skriva kort.



Den har allt. Duck-face, storslagna poseringar och ogenerad närhet.

Kolon slutparantes.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0